Uppdatering!
Länge sedan - igen!
Här hemma rullar livet på. Ellen blev sjuk i helgen, snuva, feber och hosta. Nu är hon frisk men istället har Viktor insjuknat med en grym hosta och lite feber. Så det har blivit en del vab denna vecka.
Ellen var tillbaka på förskolan idag och just nu går det BRA vilket känns så himla skönt. Hon är inte ledsen vid lämningen längre och resten av dagen går som en dans...
Viktor däremot blir hemma imorgon också, och ska tillbringa den dagen tillsammans med mormor och moster Fia som var lediga från sina respektive jobb.
Henrik har bara en vecka kvar att jobba på Transmode sedan blir det jobb hemifrån för hela slanten. Blir nog jättebra och just nu håller han på att inreda rummet i boden till kontor så att han ska kunna jobba ostört även då vi är hemma.
Så nu är det isolerat, fönstret och dörren är bytta och väggarna är gipsade. Det börjar med andra ord likna nåt.
Henriks blivande kontor.
När man är sjuk är det helt ok att mysa med en filt i soffan och se på film.
Så här härlig blir Ellen efter tre (3!) portioner spagetti och köttfärsås!
Middagen idag var med andra ord mycket uppskattad av unga fröken.
Hjärtan!
Massor med KRAMAR till alla er där ute som kikar in på vår blogg!
Haen bra dag och glöm inte att krama varandra. Ofta!
1,5 år...
Stort GRATTIS vår lilla solstråle.
Vår älskade dotter och lillasyster!
På lekparksutflykt med mamma, Viktor och mormor!
Just det...
... om det är nån som vill bli granne med oss så är tomten ovanför till salu.
För nätta 1 650 000 kr.
Herre Jösses vad pengar, för en tomt! Sen ska man ju ha ett hus och alla anslutningsavgifter och allt också.
Men vi vill ju gärna ha trevliga grannar så nån kan väl slå till :-)
Det går mindre bra...
Kanske beror det på att Ellen inte har varit helt hundra i slutet av veckan (hostig) eller så har hon helt enkelt upptäckt att det inte är roligt att bli lämnad.
För från att ha varit mest arg när vi gått så var hon i fredags helt förtvivlad.
Då känns det otroligt bra att ha sådant förtroende för personalen, jag vet att de kommer att lösa det på bästa sätt och att hon troligen slutar redan innan jag hunnit ut från gården.
Dessutom var de i fredags så gulliga så att de ringde mig på jobbet efter en liten, liten stund bara för att berätta att hon satt och åt fil och var glad och nöjd. Krampen i hjärtat lättade verkligen!
Men hur som helst och hur bra personalen än må vara så hoppas jag att detta går över snart. Att vår älskade lilla tjej upptäcker glädjen med dagis, det finns ju massa kul att göra och många att bua med. Den glädjen som vi såg i början av inskolningen. För att lämna ett gråtande barn är urjobbigt! Verkligen!